Borgerskapet i Sverige Historik
Borgerskapet har sina rötter i 1300-talet. Redan under medeltiden, då vi valde våra kungar under relativt demokratiska former vid Mora Stenar utanför Uppsala, fanns borgerskapet representerat. På den tiden var det adel, präster, borgare och bönder, som deltog i valet. Bland borgarna fanns både handelsmän och hantverkare och betrodda män i staden.
Borgarna blev således en samhällsgrupp redan under 1300-talet, men blomstringstiden inföll framför allt under 1600-talet, då skråväsendet fick stor betydelse i näringslivet. I den gamla stadslagen stod skrivet: ”…den som vill varda borgare i staden, han skall lägga fram för fogden och borgmästaren en viss penningsumma och ställa borgen att åtminstone i 6 år som borgare uppehålla stadens rätt, samt avlägga ed på sina förpliktelser mot konungen och staden”.
Bland annat med stöd av dessa förpliktelser fick denne ett burbrev, som gav honom rätt att köpa och sälja eller vara hantverkare i staden. Han blev alltså burskapsägande borgare. Dessa ärenden sköttes av magistraten och av respektive ämbetsskrå. Den sökande fick gå till rådstugan åtföljd av skråets ålderman för att avlägga eden inför magistraten.
Då burskaps-penningarna influtit i stadskassan, och tillströmningen av nya borgare varit stor och avgiftssumman uppgick till över 120 daler, beslöt man på rådstugan ”att låta uppköpa oxkött och vin till utdelning åt borgerskapet till julen”.
Den stora förändringen kom på 1860-talet. Till dess hade borgerskapet haft makt och myndighet både i riksdag och stadsfullmäktige. År 1862 avskaffades rättigheterna i stadens styre, och 1864 kom näringsfrihetsreformen. Då avskaffades kravet på burskap för att få utöva handel och hantverk. Två år senare,1866, infördes tvåkammarriksdagen, som helt eliminerade borgarståndet ur riksdagen.
Borgerskapet i Uppsala
Skomakarmästaren S.A. Hägg berättar i en handskriven historik om Borgerskapets stora samhällsengagemang från 1770-talet och fram till 1881. Redan 1779 bildade man Fattighusfonden och köpte in hus och gårdar för Gubb- och Enkehus för gamla och obemedlade. Man lät bygga en Brunnssalong vid den gamla Slottskällan, och på 1820-talet skapade man där den första Allmänna Badinrättningen. Landshövding von Kraemer uppmuntrade den rike och ensamstående handlanden Olof Forslund att testamentera pengar till Uppsalas första skolhus, som invigdes 1832, tio år före den svenska Folkskolestadgan.
1841 förvärvade Borgerskapet en tomt i kvarteret S:t Johannes och byggde där ett Gubb- och Enkehus, Borgarhemmet, som blev bostad i 150 år för ett tusental äldre borgare och deras anhöriga. Under årens lopp genomfördes många ändringar och renoveringar i den gamla fastigheten för att möta myndigheternas krav på ett äldreboende.
Borgerskapet hade också fonder och kassor att förvalta förutom kvarteret S:t Johannes, och Borgarhemmet blev basen för verksamheten med en engagerad styrelse och ett stort antal medlemmar. Samhörigheten var fortsatt stark, och man ville bevara sina traditioner, som levde vidare in på 1900-talet.
I början på 1990-talet fick Borgerskapet ett erbjudande att förvärva fastigheten i kvarteret Tyr, alltså Gillbergska barnhemmet. Borgarhemmet och kvarteret S:t Johannes såldes, och efter en avstyckning av den Gillbergska tomten kunde man här uppföra ett nytt Borgerskapets Hus.
Här erbjuds moderna lägenheter för seniorboende (55+), i första hand för medlemmar i den ideella föreningen Borgerskapet i Uppsala.
År 2007 inköpte Borgerskapet i Uppsala grannfastigheten Tegnérgatan/Sturegatan för att utöka beståndet av moderna lägenheter för seniorboende (55+).
Vår historia
Borgerskapet etablerades så tidigt som på 1300-talet under det gamla skråsamhället. Under årens lopp har verksamheten förändrats och anpassats i takt med samhället. Men några gamla traditioner och själva kärnan för verksamheten består. I våra stadgar står det så här:
”Borgerskapet i Uppsala är en ideell förening, som har till ändamål att i av föreningen ägd eller ägda fastigheter erbjuda seniorbostäder med god kvalitet samt erbjuda verksamhet i syfte att stärka gemenskapen och samhörighetskänslan mellan medlemmarna i Borgerskapet i Uppsala.”
För medlemskap i föreningen stadgas följande:
”Medlemskap i föreningen kan förvärvas av den, som med firmateckningsrätt antingen i egen regi genom enskild firma eller AB, eller i bolag med annan, driver näringsverksamhet i Uppsala kommun. För inval krävs vidare att personen är bosatt i Uppsala kommun.”
Vår långa och rika historia är något vi är väldigt stolta över. Så här började den en gång i tiden:
1300-talet
Redan under medeltiden, då vi valde våra kungar under relativt demokratiska former vid Mora Stenar utanför Uppsala, fanns Borgerskapet representerat. Bland borgarna fanns många skickliga yrkesutövare som hade kommit hit från framför allt Tyskland. Men bara svenskar av frejdad stam hade rätt att få delta i kungavalet.
1600-talet
Borgarna hade sin blomstringstid främst under 1600-talet, då skråväsendet fick en stor betydelse i näringslivet. Under flera århundraden hade borgerskapet sedan makt och myndighet både i riksdag och stadsfullmäktige. Så var det ända fram till 1860-talet då deras rättigheter i stadens styre avskaffades, näringsfrihetsreformen kom, kravet på burskap för att få driva handel och hantverk avskaffades och tvåkammarriksdagen infördes, som helt eliminerade borgarståndet ur riksdagen
1800-talet
Trots de omfattande förändringarna under 1800-talet kom Borgerskapet i Uppsala att leva vidare. Man hade fonder, kassor och en fastighet i kvarteret S:t Johannes att förvalta och en samhörighet som var mycket stark. Man bevarade sina traditioner, samlade sig kring sina värden och gjorde det gamla Borgarhemmet till bas för verksamheten. 1841 förvärvade man en tomt i kvarteret S:t Johannes och byggde ett ”Gubb- och Änkehus” som skulle erbjuda bostäder för tusentals äldre änkor och änklingar från borgerskapet och deras anhöriga.
1900-talet
Under 1900-talet gjordes många förändringar och renoveringar i det gamla Borgarhemmet för att möta myndigheternas krav på äldreboenden. Fastigheten låg också i ett mycket livligt område med levnadsglada studenter i ett närliggande nationshus, som störde den goda nattsömnen för det trötta åldringarna. I början på 1990-talet fick man ett erbjudande att förvärva det Gillbergska barnhemmet i kvarteret Tyr och efter en avstyckning uppfördes ett nytt Borgerskapets Hus för att fortsätta kunna erbjuda seniorboende enligt Borgerskapets traditioner.
2000-talet
År 2007 inköptes grannfastigheten Tegnérgatan/Sturegatan och i dag finns ett 60-tal fina lägenheter för seniorboende (55+) inom den ideella föreningen Borgerskapet i Uppsala. 2022 firar vi 30-årsjubileum och har utvecklat fastigheten och verksamheten till ett boende att trivas i, med mycket att erbjuda. Vi är stolta över vad Borgerskapet har bidragit med och tar den gamla traditionen vidare. I enlighet med den är det endast egenföretagare som får möjlighet att bo hos oss, och precis som var seden på 1300-talet får nya boende i Borgerskapet motta ett vackert burbrev på pergament som bevis på sitt medlemskap. Nu fortsätter vi – tillsammans med våra medlemmar – att forma framtidens Borgerskapens Hus. Följ oss så får du se vart den resan tar oss!